Idag har jag mått lite bättre, men barnsaknaden är fortfarande stor. Jag har pratat med alla tre och försäkrat mig om att de mår bra och det gör de förstås.
Haft en ganska hektisk dag på jobbet, irriterat mig på en kollega som inte kan låta mig vara ifred och sagt åt henne att jag måste få jobba ostört. Är det inte märkligt att en vuxen människa har sånt behov av uppmärksamhet att hon måste springa och fråga/visa triviala/oväsentliga saker hela tiden, trots att man laddat in hörlurar i öronen och bett om att få jobba ostört? Jag får prata med min teamledare om kollegan inte förstår vad jag säger.
Innan spinningen nu ikväll var jag riktigt osugen. Satt och storgäspade på bussen hem och hade ingensomhelst lust, men måste man, så måste man. Kände mig småsur och inte alls på humör att prata med någon av deltagarna i spinningsalen, så jag tänkte att detta kommer väl att gå till världshistorien som ett av världens sämst ledda pass. Men - så blev det verkligen inte! Jag vet inte varifrån jag fick luft, men jäddrar i min låda vad bra det gick ikväll! Riktigt, riktigt roligt pass. Å så körde jag plankan i en minut, efter passet. Det var skitjobbigt.
Och imorgon är det CrossFit igen. Skräckblandad förtjusning får man väl kalla känslan, men köra ska jag.
Maten idag har väl varit ganska OK. Åt grillad kycklingfilé, sallad och avokado till middag. Det dåliga är att jag åt lite godis från makens godispåse. Hoppas allt bränns bort på CrossFiten imorgon, så det inte lägger sig som ett fluff runt magen.
Nu är det sova som gäller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar