Precis som vanligt är det kaffetajm nu direkt på morgonkvisten och det smakar gudomligt gott. Spegelbilden säger mig att jag har minskat en del i vikt. Det är förstås glykogenlagren som är tömda samt allt vatten, allt det där vet jag, men det är just den här känslan som är så peppande och som gör att jag får den där kicken att fortsätta!
Märkligt hur man vacklar fram och tillbaka i motivation. Ena stunden är jag på väg att ge upp totalt och aldrig mer pulvra, andra stunden känner jag att det är luuuugnt, jag kan hålla på i tre veckor. Typ. Men det är väl så här det är.
Ikväll är det dags för tredje träffen på Xtravaganza. Det ska bli trevligt att träffa de andra igen, trots att jag tyckte att i princip hela gruppen var rätt muppiga och gamla. Jag kommer säkert att revidera denna åsikt med tiden, kanske redan ikväll för jag vill verkligen träffa dem och prata om hur det har gått osv. Det är så mycket lättare att dela det här med andra som gör samma sak.
En annan sak som känns kul efter så här pass få dagar är att jag längtar efter att få klä på mig! Haha, det låter säkert konstigt, men jag menar att jag ligger och funderar ut snygga outfits och ser mig själv i dessa kläder och tycker att jag ser snygg ut. Redan?! :-)
En annan reflektion; jag brukar alltid vakna på morgonen med tjockekorvsfingrar och trodde att denna uppsvällning skulle avtal iom all vattenbortgång, men icke! På kvällen halkar nästan ringarna av, men på morgonen känns det nästan obehagligt, så obehagligt att jag måste ta av den ena ringen. Det där måste jag kolla upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar